Skolsituationen för barn och ungdomar med NPF i Stockholm.
Det är med stigande oro vi har noterat de sedan 2019 ändrade riktlinjerna angående ersättningen till de fristående resursskolorna.
Vi har sett att den underfinansiering de innebär på sikt utgör ett hot mot skolornas verksamhet. Nu kan vi konstatera att det inte längre är ett hot utan verklighet när bl a Utvecklingspedagogik varslar om nedläggning av Lunaskolan Bromma och Lunaskolan Södra.
Vi vill understryka att resursskolorna många gånger är en livlina och en förutsättning för att elever med stora stödbehov skall kunna få en fungerande skolgång. Att skolorna finns beror på att den kommunala skolan i stor utsträckning misslyckats med uppgiften att göra de nödvändiga anpassningarna som skollagen kräver. Eleverna i de skolor som nu måste läggas ner tvingas alltså tillbaka till en skola som kanske redan misslyckats med sin uppgift.
Förutom anpassning av skolsituationen för att tillgodose särskilda behov hos elever med neuropsykiatriska funktionshinder är kontinuitet och förutsägbarhet mycket viktigt för dessa elever liksom för alla personer med NPF. Med stadens beslut drabbas dessa elever alltså på två sätt; man berövas en fungerande skolgång och tvingas bryta upp och gå till osäker skolframtid.
Vi vill nu veta;
1/ om staden avser att finansiera samtliga resursskolor i den omfattning som behövs för fortsatt verksamhet med elevernas behov främst?
Om staden överväger att förändra sin politik när det gäller finansieringen av resursskolornas kostnader för anpassningen till elevernas behov?
2/ hur staden har tagit emot de elever som redan tvingats byta skola och hur eleverna upplever sin nya skola?
3/ vad staden faktiskt gör för att ta emot de kommande skarorna av elever som tvingas lämna sina resursskolor och hur anpassningen kommer att ske för att möta deras behov i den kommunala skolan
Kristofer Erlandsson, Ordförande Johan Hedelin, Ordförande
Autism och Aspergerföreningen i Stockholms län Attention Stockholms län